”Jag släppte sladden om mikrofonen och försökte få fäste i publiken och sa stadigt ’Visste du att.... och är hela 1meter....87cm... och...85mm lång?’.” Precis så skrev jag i ett blogginlägg den 11 november 2013, när jag fyra dagar tidigare dragit på mig Sagas paljettklänning och rakryggad klivit upp på den svartmålade scenen för att försöka se självsäker ut. Det var ett skådespel. Jag var inte kaxig, jag var inte säker -jag var livrädd. LÄS HELA INLÄGGET HÄRSkrivet av: Sara Gustafsson När jag vill ha någonting så kämpar jag. Om jag inte får det direkt så fortsätter jag. Om jag inte får det så ställer jag mig upp borstar av mig dammet och börjar om, mot nya mål. Hur gör man detta? Hur orkar man fortsätta? Hur ställer man sig in på ett mål? Det kan vara ett enkelt mål som att få en ny mobil, eller ett viktigare som att leva tills man är femton. Läs hela inlägget härSkrivet av: Jonatan Wedberg Kilnäs Fotograf: Sara Henning Jag började med att skriva ”Tid är ett påhitt”, men det var som att ge mig själv en riktigt hård bitch slap (som garanterat skulle ekat genom korridorerna om den var verklig). Detta, för att jag håller med mig själv riktigt ordentligt och då blir mitt agerande så hemskt fel. Om tid är ett påhitt -Vad är då jag, stressmonstret? En uppskruvad leksak? Läs hela inlägget härSkrivet av: Sara Gustafsson Fotograf: Hanna Sörqvist Varje låt tar slut men kom ihåg att vissa kan spelas igen. På gott och ont. Fotograf + redigering: Hanna Sörqvist Orättvisor. Vad ska vi göra med dem och hur ska vi behandla dem? 1: Ska jag vara glad över det jag har? 2: Ledsen för det jag inte har? 3: Glad för de som har det bra? 4: Ledsen för de som inte har det bra? Läs hela inlägget härSkrivet av Sara och Jonatan Göran ligger på dödsbädden och jag ser på. Jag ser på den gamle mannen när han rör på läpparna och säger mitt namn. “Innan jag lämnar jorden vill jag lämna några råd. Vad du ska ha med dig i livet. Din packlista genom livet.” Han börjar långsamt slöddra fram ord punkt efter punkt, ord efter ord… LÄS HELA TEXTEN HÄREtt minne. Det är någonting som vi inte vill släppa, någonting som vi inte kan släppa eller någonting som har satt sig kvar i våra hjärnor. Vad vi minns är ingenting vi kan kontrollera över. Vad vi glömmer bort är borta för alltid, men vad vi kommer ihåg är med oss. LÄS HELA INLÄGGET HÄRSkrivet av: Jonatan Wedberg Kilnäs Fotograf: Sara Gustafsson Bildredigering: Hanna Sörqvist Adress: Okänd. Stad: Okänd. Kön: Okänd. Person: Okänd. Hej! Jag vet inte vem du är, du vet nog inte vem jag är. Jag kan ha träffat dig, hört talas om dig. Eller så har jag aldrig sätt dig. Du kanske har levt ett helt annat liv än jag, bra eller dåligt. Jag vet inte mycket om dig. Bara: Du är en människa. Du kan läsa. Du har på något sätt fått tag på denna texten. Och det sista, men också det viktigaste. Du är underbar, du är unik, du är bäst på alla vis... LÄS HELA INLÄGGET HÄRSkrivet av Jonatan Wedberg Kilnäs Fotograf: Hanna Sörqvist |